Mollie Wejdenstolpe

En alumn som från början inte alls visste att hon tyckte om och var bra på pedagogik men som upptäckt det hon älskar mest, att lära ut, under sin KTH tid. Här kommer ett inlägg från alumn Mollie Wejdenstolpe!

God läsning!

_________________

Jag heter Mollie Wejdenstolpe och jag började på CL-programmet 2013. Jag tänkte prata om vad som ledde mig till KTH, hur min tid på KTH format mig och vad jag gör idag. Ursprungligen kommer jag från en liten ort i Blekinge, uppväxt på en gård utan mycket frihet att göra det jag själv ville. Jag hade aldrig känt mig hemma förens jag sommaren mellan 7an och 8an åkte på semester till Stockholm. Där blev jag genast kär i staden och visste att jag en dag skulle bo här. Våren under mitt andra år på gymnasiet visste jag att jag gillade datorer, matematik och hade testat på en del programmering – det uppenbara valet var datateknik. Skolan hade ett öppet hus där olika universitet fanns representerade, jag gick på några korta informationsföreläsningar som hölls av studenter. När jag kom ut från den om KTH kände jag att det var där jag var menad att plugga. Dock hade jag inte riktigt tillräckligt bra betyg för datateknik.

Jag bläddrade igenom programmen på KTH’s hemsida och hittade Civilingenjör och lärare- programmet, främst för att de hade en datainriktning. Desto mer jag funderade på det så kändes det mer och mer rätt, människor var ju också något jag alltid tyckt var roligt. Så jag ansökte till CL, tillsammans med 17 andra program i Stockholm, för så mycket tvekade jag på mina egna betyg. Men sommaren efter studenten kom jag in på CL, mitt förstahandsval!

Nu fem år senare gick jag datainriktningen precis som planerat, men det jag vill göra i livet är inte att jobba som civilingenjör inom datateknik som jag tänkte mig då för fem år sedan. Jag har under mina år på KTH utvecklat en passion för undervisning. Jag som alltid varit tyst och inte velat stå framför klasskamraterna på en redovisning – håller nu föreläsningar varje dag, så gott som hela dagen. Jag som inte trodde att jag hade tillräckligt bra betyg för att komma in på KTH. Jag som alltid haft svårt för att komma ihåg saker – klarade min utbildning på 5 år. Detta då jag istället utvecklade en disciplin och viljestyrka att studera stenhårt, för att övervinna mina svårigheter.

Jag arbetar som utbildare i olika datasystem såsom CAD, åt ett konsultföretag som heter UNICO, där jag just nu är utplacerad på Scania i Södertälje. Det innebär att jag håller kurser för främst nyexaminerade civilingenjörer som precis börjat arbeta på Scania. Det innebär att jag föreläser på både svenska och engelska, och hjälper mina elever förstå komplexa datorsystem som jag inte heller hade sett före jag började på Scania. Jag som alltid varit dålig på att lära mig språk och kämpat hela livet med min engelska, håller nu kurser på engelska. Jag som trodde att jag inte kunde minnas saker, lärde mig en kurs på en vecka för att sedan hålla den själv. Allt för att jag älskar att undervisa!

Min tid på KTH har gett mig så mycket, men det har absolut inte varit lätt för det. Jag har låst in mig i min lägenhet och inte träffat någon på en vecka, bara för att det är tentaperiod och jag har valt den där svåra mattekursen. Jag har läst mer HP än jag behövt, för att jag halvvägs genom utbildningen upptäckt en passion för CAD och ville läsa till 15 HP CAD, så jag kunde få lärarbehörighet i det. Allt detta samtidigt som jag involverat mig i föreningslivet och haft ett extrajobb. Jag låter som någon typ av mirakelmänniska, men det är jag inte. Det är snarare så att jag gjort det jag tycker är roligt och verkligen brinner för, och därmed har det fungerat. Genom att extrajobba som lärarassistent på KTH fick jag den energi jag behövde för att orka plugga i timmar, och sen orka gå på rep med spexet på kvällen. Nyckeln till att orka göra allting man vill är att göra det man tycker är roligt och som ger en energi till att göra mer.

Så vad jag vill komma fram till är att det är tufft på KTH, jag kämpade hela tiden. Men förhoppningsvis känns det också som något du i slutändan brinner för och det är också det du ska tänka på när det känns som tuffast. Genom att plugga på KTH lär man sig självklart kursinnehållet men det man framförallt blir bra på är att lära sig saker – något man har otroligt stor nytta av oavsett vad man jobbar med. Var aldrig rädd för att du inte kan något, för du har åtminstone kunskapen att lära dig nya saker! Sen får du inte heller glömma bort att njuta och ha roligt medan du är på KTH, för alla mina föreningsaktiviteter är verkligen något av det bästa jag gjort. Gå med i spexet, sitt i styrelsen eller vad du känner är din grej. Det är det roliga runt omkring studierna som ger en energi att plugga!

Mollie Wejdenstolpe
CL13