Malin Engquist – bästa examensarbetet 2018 (intervju)

Malin Engquist började CL 2013 och gick ut CL 2018 där hon skrev sitt exjobb under vårterminen vilket hon även fick pris för nu i år. Priset var för bästa examensarbete inom kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. Jag, Anna Moustakas, fick chansen att intervjua henne om hennes exjobb. Nedan följer intervjun.

God läsning!

_________________

Berätta lite om priset och ditt exjobb.

Jag vann priset för uppsatser/exjobb som handlar om lärande på digitala medier och hur man kan använda digitala medier i utbildningssyfte. Jag kollade på diskussionsforum i MOOK:ar (Massive Open Online Courses) vilket är storskaliga internetbaserade kurser som är öppna för vem som helst. Allt kursmaterial finns online. Mer specifikt kollade jag på två kurser som KTH har skapat och hur interaktionen såg ut i diskussionsforumen samt hur man kunde använda det för att främja lärande.

Berätta om processen innan du påbörjade ditt exjobb.

Strax innan vi skulle lämna in vårt första utkast, i december, hade jag fortfarande ingen aning om vad jag ville göra. Jag tittade på KTHs hemsida men hittade inget som riktigt passade, de flesta exjobben hade ett för tekniskt innehåll. Sedan kollade jag på CL:s exjobbs-portal men hittade inte något som intresserade mig. En dag kom det sedan upp en annons på KTHs hemsida där de ville att någon skulle göra ett exjobb om deras MOOK:ar. Då tog jag kontakt med dem och frågade om vi kunde sätta upp ett möte. Och ja då hade vi det.

När började du tänka på exjobbet?

Det var nog nästan ett halvår innan då vi hade en första start innan sommaren där vi fick info om vad som skulle hända och sådana saker. Då tänkte jag kanske inte riktigt igenom vad det var jag skulle vilja göra. Det skulle jag vilja rekommendera folk att göra, börja tidigt. Fråga dig själv: “Vad är jag intresserad av att göra?”. Jag önskar själv att jag hade ägnat lite tid under sommaren för att kolla på gamla exjobb för att få inspiration. Sen finns det vissa som vill samarbeta med företag och då är det bra att vara ute i god tid för att starta en konversation med dem och komma fram till ett projekt man kan tänkas jobba på.

Vad hade du för förväntningar inför exjobbet

Det är svårt att säga i efterhand. Det kändes kul att få djupdyka, verkligen läsa in sig på forskningen i det området. Den förväntningen hade jag . Och sedan mycket jobb.

Varför tror du att det är så svårt att komma på en ide?

Där tror jag det är olika för olika personer. Personligen tycker jag det är väldigt svårt att komma på att “det här är jag intresserad av att göra” men sen när jag sitter med den uppgift jag har blir jag väldigt fascinerad och intresserad utav det. Så jag misstänker att oavsett vad jag hade valt att göra mitt exjobb om så hade jag tyckt om det området. Andra vet från början exakt vad de vill göra.

Berätta om processen under tiden du jobbade på ditt exjobb.

Första steget var att specificera arbetet. Jag visste att jag skulle göra något med MOOKarna men det behövde bli smalare. Jag läste på om forskning som redan existerade om dessa kurser för att göra det. Jag har ett ganska starkt sociokulturella perspektivet när det kommer till lärande och då funderade jag på hur det funkade i dessa MOOKar. Sker det? Och i sådana fall på vilket sätt? Folk hade kollat på diskussions formerna men inte på vilken interaktion som sker riktigt. Under processen så hade jag hela tiden kontakt med mina handledare. Dem mötte jag ganska ofta där vi diskuterade sådant som hur långt jag hade kommit, vad som var nästa steg, och fick bra stöd ifrån dem. Dessutom hade jag hjälp utav två andra personer inom samma enhet som jobbar med MOOKarna. De hjälpte mer med att det innehåll jag fick ihop i mitt exjobb.

Tidigt under processes tycker jag att man ska diskutera med sina handledare och se till att man får det stödet som man behöver då det annars kan bli jobbigt om man känner att man inte riktigt får det stödet man vill ha. Det var för det mesta jag som tog kontakt med mina handledare, man ska ju vara medveten om att det är ens egna arbete och att det är en själv som är ansvarig för det. Det är en själv som är projektledaren. Man kan känna att man kanske skriver för mycket till sina handledare speciellt då de är personer som är väldigt upptagna också. Där får man också känna till att det ingår i deras arbetsuppgift att hjälpa dig med och får man inte det stödet ska man ta kontakt med kursledningen och se vad man kan göra. Desto tidigare man kan göra det desto bättre.

Det svåraste under processen var att känna att det faktiskt går bra. Man blir så inne i sitt egna arbete och man sitter där och gör hur mycket som helst och då kan man bli väldigt skeptisk till det man sysslar med. “Är det här tillräckligt?”. För man får inte hela tiden den bekräftelsen från någon utomstående. Man måste lite lite på sig själv och komma ihåg när en handledare säger att man är på god väg. Roligast var nog att sätta sig in och djupdyka i ett forskningsområde.

Var du någonsin helt fast och stötte på några motgångar?

Allt gick definitivt inte som planerat men ej större saker som gick snett till. Däremot så kändes det ibland som att man bara stod och stampade under vissa stunder när jag analyserade diskussioner då det var väldigt repetitivt.

Det som gjorde mig motiverad till att fortsätta skriva var då jag tyckte det var väldigt intressant det jag skrev om. Sen tror jag också att jag satt med två av mina kurskamrater under tiden jag skrev hjälpte till väldigt mycket. Då fick man de dära mini pauserna och man kunde diskutera olika saker om man ville det även fast än att vi inte skrev på samma examensarbete.