Som nyexaminerad CL-student jobbar hon med Sveriges just nu största infrastrukturprojekt, förbifart Stockholm. Hon är projektingenjör och håller koll på allt från budgetar och tidsplaner, till att sammankalla olika experter för att lösa deras tekniska problem. Låt mig presentera alumn Isabelle Wahlund!
God läsning!
_________________
Hej!
Som nog de flesta nyexaminerade är, var jag livrädd när jag skulle ta steget ut för att börja jobba. Vad kan jag? Vad har jag lärt mig från min studietid? Hur ska jag marknadsföra mig själv? Kanske är man som CL:are extra osäker just eftersom det kan kännas som att man inte kan tävla med de som har en ”hel civilingenjörsexamen”. Det beror ju självklart på vilket typ yrke och roll man vill ha men såhär i efterhand (säger hon som varit i arbetslivet i åtta månader…) kan jag se att det snarare är så att CL skalat bort mycket som de flesta roller ändå inte kräver, och sen lagt till pedagogik och kommunikation. Och nu ska jag dra till med lite oförskämt skryt som jag hoppas kan ge dig som ännu inte examinerats, lite hopp och mod: jag är en i gänget som projektleder Sveriges just nu största infrastrukturprojekt och det går kanon! Och jag gick CL!
Det ska sägas att jag har oerhört svårt att veta vad av det jag gör på jobbet som jag faktiskt lärt mig på KTH, det mesta har jag ju lärt mig på plats, många gånger genom trial and error. Men det finns ändå en skön känsla i ryggraden, jag vet att jag kan lösa problem jag ställs inför, med en mängd olika verktyg och tillvägagångssätt. Jag kan arbeta i grupp och jag kan presentera resultaten på ett begripligt sätt! Självklart blir vi som CL:are lite extra bra på det! Jag jobbar som projektingenjör (även kallad PING) på ÅF, ett av Sveriges större ingenjörs- och konsultföretag, och just nu jobbar jag med Förbifart Stockholm. Att vara projektingenjör handlar om att vara med och leda projektet och projekteringen framåt, det vill säga ha koll på och uppdatera tidplaner, budgetar, hålla i möten, samordna olika experter inom projektet och se till att de har vad de behöver för att kunna lösa de tekniska problemen. Och se till att kunden får vad den vill ha gällande omfattning, kvalitet och tid.
Jag är extremt nöjd med min arbetsplats och främst med alla snälla, roliga, smarta, aw-peppiga kollegor. Det finns så många som verkligen tar sig an de nya, som lär en allt man kan behöva och lite till! Ofta jobbar man också som junior med en senior, så att man kan växa in i rollen. Det tekniska jag behöver kunna i mitt jobb (herregud jag jobbar ju med bergtunnlar, hur gick det till?) är experterna mer än glada att få prata om! Jag tror faktiskt det bor en oslipad lärare i många ingenjörer, som aldrig fick chansen att uppleva CL.
Jag har ärligt talat aldrig fått några negativa reaktioner när jag berättat om min utbildning, snarare positiva och förvånade. Oftast får jag höra; vilken bra kombination! Men något som jag också, tyvärr, tror kommer med CL förutom de två (egentligen många fler såklart) valmöjligheterna är en lite splittrad målbild. Jag känner att någonstans i mitt hjärta finns ju en väldigt stor plats för undervisning, elever och läraryrket. När och hur jag fullföljer det kallet får framtiden utvisa, men ett som är säkert är att det är något jag måste få arbeta med innan duvmatning,, bridge och boule. Tur att jag har några år på mig! Jag ser arbetslivet lite grann som ett bananskal och lite grann som en godisbutik, ibland får man bara halka med, jobba på och se var man hamnar, och ibland får man aktivt se till att själv plocka ur godbitarna!
Hälsningar,
CL-PING(lan) Isabelle
Ps. Om du vill veta mer om vad jag gör eller så, är du mer än välkommen att kontakta mig! Pras har mina kontaktuppgifter. Ds.
